Att få bra recensioner och fina läsarbrev är det roligaste med att skriva, tror jag. Det ger så mycket energi. Just nu sliter jag med uppföljaren till Och sedan aldrig mer. Det har gått ganska bra hittills, jag har skrivit ungefär 70% (ja, jag räknar ord, som sagt...). Men ibland fastnar man och tvivlar på det man gör. Då kan ett läsarbrev göra hela skillnaden. Till exempel detta:

Tusen Tack, för en, för mig, helt igenom bra, spännande och igenkännande bok. Är bosatt i Vellinge. Kan därför, för mitt “inre öga” känna igen mig gällande adresser, kommunhuset, Polisen etc, etc. Cecilia, Din bok är synnerligen bra skriven. Du väver ihop karaktärer, känslor, intryck och intriger så man ryser. Väntar med spänning på Din nästa bok.

Jag fick också en fin recension i dagensbok.com, här är ett utdrag:

Att lösa grova brott i en liten stad begränsar antalet misstänkta och det behöver sannerligen inte vara något negativt för historien. Och sedan aldrig mer vågar stanna i det lilla. Vi blickar ibland tillbaka fyrtio år tillbaka i tiden men annars rör vi oss mest kring gatorna och stränderna i Skanör. Folk känner till varandra på gott och ont. Det spioneras på grannar och snackas skit. Romanen är fylld av varsamt beskrivna karaktärer som är lätta att hålla isär. Människorna som befolkar sidorna känns levande på ett jordat vis. Det beror till stor del på att dialogerna är många och flyter på.

Nu är det dags att kavla upp ärmarna och skriva ett par tusen ord till. Ha en bra dag allihop!